Las Vegas-San Diego-Los Angeles-San Francisco
Det blev tunnelbanan till Boston Logan Airport efter att Mia släppt av mig på Alewife. Efter min entré försökte jag fråga mig fram hos personal vid disken vart gate C ligger. Uppför rulltrappan. Men jag fick checka in och fick biljetter redan hos dom, sedan kallade mannen vid disken på mer personal, en man kom för att möta mig och skulle "visa vägen". Vilken sercive tänkte jag, men jag kan väl ändå hitta dit själv om någon ger mig direktioner. Jag gick med mannen, uppför trappan, där stod hans bil! "Is it really that far?" "It's too long walk, take a sit!" Han dumpade på mina väskor och vi åkte iväg. Jag satt i baksätet. Fan va ja skrattade. Kände mig överklassig, en service jag inte är van vid. Vi var i fel byggnad så han körde mig in i hissar, tvärs igenom parkeringshuset, i trånga gångar och ner i hiss igen typ. Jag skrattade, nu börjar resan!
Jag mellanlandade i Denver, sedan till Las vegas. Att jag kan sova vart som helst när som helst fick jag bekräftat eftersom jag sov under hela uppstarten. När jag vaknade var vi i luften och bältet var av på folk. Jag frågade pensionärsparet som satt bredvid mig, för att förskra mig om jag verkigen sovit under hela starten. Helt borta var jag så trött! Och dom var faschinerade över hur jag suttit ner med huvudet under hela starten och sovit. Det hade tydligen varit en skakande start.
Att flyga in över Vegas var en syn för sig. Häftigt! Från all dess öken som man satt i någon timme eller två så såg man nu höghusen, hotellen, (casinon). Grymt! Redan inne på flygplatsen möts man av casino. Där fick jag vänta i 3 timmar. Med urladdad ipod betalade jag desperat en laddning av ipoden som fanns tillgängligt där, men det var glapp i sladden som gav mig ca 10 minuters musik. Värt!! haha Sov lite, drack kaffe..gjorde inget. Efter timmarna kom Lise! Jag stod först å kollade efter henne i mötande vimmel av folk, men hon såg mig först. Plöstligt var hon mitt framför ögonen utan att jag sett henne, otroligt. Jag blev sjukt glad av att äntligen få se henne, träffa henne. Det var ett år sedan. Hon blev nog dock inte lika känslosam som jag, haha utan tjötade på som vanligt. Gott det med. Efter en stund när vi sansat oss och det blev lugnt kom frågan; vad gör vi nu? Det var en go känsla, att inte veta vart man ska, vad som händer näst osv. Det är att resa det! Men vi fick snart tag på en karta och hittade rätt på en shuffle bus som kunde ta oss till vårt hostel..utanför staden. Kanske inte det goaste området jag skulle rekommendera att bo i. Det var ghettots ghetto. Där kom jag och Lise, checkade in! Från och med denna stund började pengarna flöda för hittills har allt vart förbetalt. Det var ett lägenhetshus med olika lands flaggor på dörrarna. En karta visades också där gäster fått sätta en nål på sitt hemland. Folk från massvis olika delar i välrden hade bott där. Vårt hostel hade en pool. Det var väl det lyxigaste. Sen vet jag inte om den helt ren sådär i slutet på sommarsäsongen. Ingen badade. Vårt rum bestod av fyra våningssängar. Vi tog två av dom och sov längst ner. Köpte oss ett lås så vi kunde låsa in våra värdesaker i skåpen på rummen. På kvällen gav vi oss ut på fot för att äta, men vi kom nog aldrig riktigt ifrån ghettot. Det blev det första bästa, subway, inuti ett casino. Där satt vi och tittade ut mot casinot tillsammans med röklukten och allt gambling ljud. Jag ville så gärna testa, bara få dra i spaken en gång. Jag var irriterad på min ålder. Lise tog det lite bättre. Hon var nöjd :) den kvällen hände det inte så mycket mer. Det kändes tillräckligt att ha åkt Boston-New York-Denver-Las Vegas på en dag. Dag två i Las Vegas blev det centrum vilket egentligen räcker att se på en dag för det var i stort sett bara en stor gata, bestående av hotell, casinon osv. Ett av målen var att kolla in Ceasars Palace, där The hangover spelades in. Och ja, man kände igen sig! Vi besökte Lises älsklingsbutik Sephora där vi spenderade mycket tid! När jag var klar, tog jag en till butik - kom tillbaka och hon var fartfarande inte klar. Lise är galen i smink :) Senare slog vi oss ned på en restaurang med barstolar ut mot Las Vegas boulvard för att sitta i solen, gärna med en öl om det blev möjligt och kolla på allt och alla på gatan. Rikgtigt nice stund. Bredvid mig satt en man, 40, 50 år som vi delade några ord med för all trevnads skull. Han köpte oss öl och betalade till sist notan. Mannen som tyckte synd om oss som bodde på hostel erbjöd en visning av hans svit på Bellagio Hotel. Skeptiska var vi, men självklart var vi nyfikna på att se lyxet! hehe. När vi gick tillsammas med den betalade sugardaddyn ifrån restaurangen sa servitrisen. "Welcome to Las Vegas girls". Vad fan göör vi tänkte vi, men vi höll ihop :) Mannen hämtade hans andra nyckel i receptionen, oh shit tänkte jag. haha. När vi kom upp till rummet skulle han på massage och tillät oss ta del av hans rum, även esten av visiten i Las Vegas. Han tyckte inte att vi skulle bo på ett hostel i ghettot, så det var bättre om vi bodde här. Vi skulle tänka på saken och fick nyckeln. Hejdå! :) Nu öppnade jag och Lise kylskåpet och njöt av öl och choklad, och en fin utsikt av Las Vegas. När sugardaddy kom tillbaka gick vi för att äta. Han bjöd på tre rätters på en restaurang med lite country/vilda western stil som han gillade. Mycket god mat blev det! Och han blev lite full på rödvinet. Spillde ut vin på den vita duken och grannarna kollade in oss :) Efter restaurangbesöket gick vi mot hotellet - passerade "eiffeltornets" fot, som var beyggt inne i en byggnad. Coolt. Sen hade inte vi tänkte följa med han upp vilket han nog visste eftersom vi aldrig hämtade våra väskor. Så vi sa tack och adjö. Han med. Den tredje dagen tog vi bussen in till centrum, men hoppade av tidigare då vi fick syn på stratosphere - the tallest observation tower in US och hörde att de har åkattraktioner på toppen. Vi åkte Insanity. Häftigt och läskigt på samma gång. Jag sa Och my god och skrattade genom hela turen. Resten av dagen gick vi i affärer på ett sk "mall", forever 21 bland annat. Den fjärde och sista dagen var det äntligen dags för Grand Canyon. Från 4.45 på morgonen till 6.30 på kvällen. Det stora minuset var bara att det kändes som att vi gick upp mitt i natten och det tog oss 3 timmar innan vi kom iväg. Vi skulle hämta upp mer folk och sedan gå in i en byggnad - stå i kö för information och biljetter osv. + fika. Vem fan vill fika ståendes och dryga när man ska iväg. Grand Canyon var i alla fall riktigt maffigt, stort, häftigt. Vi gick även ut på the skywalk, en balkong i glas kan man säga så man fick nästan känslan att man var mitt i luften. På kvällen var vi inne i Las Vegas. Delade en enorm pizza på en snabbmatsrestaurang då vi blev uppraggade av några killar, Taylor, Alex och Mike som vi festade med på kvällen. Äntligen blev det lite fest. Dagen efter, lördag åkte vi från Las Vegas - Phoenix för ett två timmars stopp och sedan till San Diego!
I SD skulle vi coughsurfa! Något jag aldrig hade gjort förut och hade kanske inte den bästa uppfattningen sedan avskedsfesten för Christina i Boston. Men en flummig och spännande bild av det hade jag, vilket räckte för oss. På flygplatsen i San Diego var det bestämt att vi skulle bli upplockade av vår "coughsurfers" kompis. Mer visste vi inte. Vi tyckte bara att alla coughsurfer är väldigt speciella. När vi står vid vårt band i väntan på väskorna ser vi oss ständigt runt efter killen som skulle hämta oss. Banden och ankomsthall var i samma sal. Då kommer en kille in. Klädd till jultomte. Det var 20-25 grader ute. Jag nästan dog. DET ÄR HAN! sa jag till Lise. Och hon blev orolig. Nej, nej, inte han! Tomten skulle hämta upp nån, går till tv rutan för ankomster, vänder och går mot oss. DET ÄR HAN! Jag kunde inte hålla mig för skratt. Det var pinsamt och roligt. Alla ankommande står runt bandet och följer allt det lilla som sker runt om. Jag såg det framför mig. Nej. Alla ser och han går mot oss men viker av och går fram till en annan, en ung kille som han skulle hämta. Tack! Haha. Det kanske inte låter kul men med våra fördomar var det klockrent. Sedan, på utsidan kom Trent med sin bil. Vi tyckte han såg riktigt bra ut, för att vara coughsurfers inneboende. Haha. De bodde lite utanför city city, i en trea. Sketen som fan. Jag hade aldrig sett något värre och där skulle vi bo. Jag och Lise sa till varandra att vi inte tänker använda filtarna de gav oss. Man visste inte när de sist tvättades och hur många coughsurfers som använt dom innan. Direkt efter åkte vi för att handla lite mat och alkohol att ha i lägenheten. Det blev en stor vodka m.m. Trent köpte ut. På kvällen åkte vi med Trent och Nick (vår host) till ett preparty för Halloween. Trent hämtade kläder som förslag till kvällen. Haha. Lite våtdräckter, fotbollströjor och allmänt udda fula kläder. Jag hade ingen aning. Kunde ju kanske vara skönt att vara bekväm i sina egna kläder först när man ska festa med nya andra innan man klär ut sig. Men det blev att vi alla kom dit klädda fotbollsspelare. Det var rätt kul, fast vi kände oss ändå lite outstanding. Det blev bil både dit och hem, det är så det ofta går till i staterna. Det är mer okej än i svea rike. När vi kom hem var vi fulla så filtarna var inte längre något hinder, haha. Tanken kom dagen efter när vi såg oss själv nerbäddade. Fyfan. Där bröt vi isen kan man säga. Vi stannade där 6 nätter, lör-fre. Det trodde vi aldrig från början, men vi gillade San Diego och hade goa dagar så vi orkade inte flytta på oss. Söndagen efter halloween åkte vi till Horton Plaza - ett halvvånings mall inne i SD. Det var häftigt byggt och massa bra affärer, fint väder :) Vi åt lunch TGIF då Trent kom förbi och höll sällskap. Det verkade som om han gillade att hänga med oss. Han visade oss San Diego Bay där vi tog stora onyttiga kakor och kaffe till fika. Mysigt. Sen åt grabbarna budgetmat; burgare på ett snabbställe. På kvällen tjötade vi och drack oss fulla i lägenheten. Måndagen var första dagen vi behövde tvätta, och näst sista. Vi åkte med Nick & Trent till havet för att surfa! Han lånade ut våtdräckter och brädor och agerade lärare vilket behövdes. Det var skitkul men svårare än man tror. Det var svårast att lyfta sig till stående. Jag var svag i armar kände jag. Samma dag besökte vi även den kände Balboa Park. Mycket fint! Det fanns bla ett område med bara kaktusar, coolt. På kvällen hade Nick fixat så att vi kom in på krogen som låg runt hörnet. Kanske inte så jättesvårt med tanke på att det tydligen var en gay kväll. Men jag var van efter Rise club i Boston, haha. Vi hade skoj. Nick och jag dansade på strippstången och jag blev upputtad ända upp. Där klämde jag mig fast, kände mig som en kossa. Jag skämdes och skyndade in på toan, Nick faller ner ifrån stången. Vi var kalasfulla. Dagen efter började segt. Vi tog en fika, frappe på starbucks och tajmade in Nick då han slutade jobbet. Sen letade jag och Lise efter mat, åt till sist på en restaurang i "Little Italy" där det var helt dött. Trent kom och hämtade oss, vi åkte och sunset surfade. Underbart! Lite läskigt i mörkret bara när man inte helt kan. Vi ölade i bilen och åkte till Target för att shoppa. Alla köpte vi nåt. Target passar alla. Jag köpte ett till minneskort minns jag :) Behövligt. Det var sista kvällen vi umgicks med Trent och Nick för dagen efter, onsdag skulle dom på hike i SF. Weird? Roligt att sådant udda par ska på hike ihop, tyckte jag :) Men Nick var snäll och lät oss bo kvar till fredagen då vi tänkte åka till LA. Nu var det Fia o Lise igen. Vi sov ut till halv ett, gick och gjorde fransk manikyr några kvarter bort, tog en fika på det efterlängtade stället som hade frozen youghurt med frukter, frön och grejjer. Det var rätt nytt med den typ av glass. Jag o Lise åkte buss till downtown där vi tog en sallad. Cobbsallad, som blev min nya favorit! Vi tog en stadsvandring, drack öl "hemma", åt godis och tjötade :) Näst sista dagen åkte vi till Sunset Cliff. Tipsen kom via sms från Nick. Det var en varm dag så vi hade till och med bikini med oss och solade på stranden där denna novemberdag. Men det var ju inte säsong märkte man. Och alla jävla flugor fick oss att snart ge upp. Jag har aldrig varit med om mer irriterande flugor runt om en. De gjorde mig förbannad. Gick istället ut på den långa bryggan och åt på ett litet kinamatställe innan vi åkte hem. Jag som tyckte Lise ibland var kräsen osv orkade inte bry mig om att hon klagade på hennes mat som såg blek ut. Men min var kryddig och god så jag åt upp allt tror jag! Sen mådde inte Lise så bra. Gjorde vad hon kände för. Hon vilade och sen var hon sugen på pannkakor så vi gick ut på jakt efter det på kvällen och fann tillslut ett ställe. Jag tog en toast och Lise tryckte i sig sina pannkakor. Söt. Stackarn. Dagen efter sa jag till Lise " jag känner mig inte så bra jag heller. Men då var Lise redan bättre. Grejjen var bara att vi då skulle ta bussen till LA. Och det lyckades vi göra. Fast med toan en meter ifrån. Jag vet inte om jag någonsin mått sämre. Jag vaknade upp och han inte stänga dörren om mig till toan förrens allt kom upp! Kinamaten hade gjort oss båda matförgiftade. Lise hade rätt. Kycklingen var inte helt okej.
Jag & Lise fick nog en dålig första bild av LA. Våra kommande coughsurfers hade varnat oss för området vid stationen fär vi skulle anlända. Ghetto. Jag var helt utmattad av matförgiftning då vi skulle ta oss från stationen till vårt kommande soffliggarhem. Med ghettot i ryggen och ALLAS uppmärksamhet var det inte jättekul. Vi följde en beskrivning, nu skulle vi ta två tre olika bussar och sen gå. Lise var så underbar. Hon läste beskrivningen och vi bytte väska för min var tung och dålig. Jag gjorde inte mycket. Väl på bussen satt jag med fötterna på min väska och sov mestadels. Lise pratade med folk på bussen och alla undrade vad det var med mig. Jag hörde en del men orkade inte svara. Det var tack vare Lise vi kom fram tillslut. Hon först och jag lunkandes efter. I lägenheten bodde fyra studenter. Två tjejer och två killar. Det var en cool och mysig "stuga". Jag var väl inte den trevligaste coughsurfern man kan få hem till sig och det kändes jättejobbigt. Men som tur var kunde Lise vara social. Jag tog plats i soffan och sov. Försökte äta en nybakad muffins de hade gjort. Det tog tid. Det var min första mat på mer än ett dygn. På kvällen skulle några festa och Lise joinade dom lite smått. Dagen efter började visiten i LA kan man säga. Först åt vi frukost med vår host. Han stekte ihop lite mat till oss, med typ potatis, paprika osv. Det såg inte njutbart ut men jag kände att det var dags att få i sig nåt i magen. I samma stund berättar killen att de är dumpster divers. De hämtar alltså mat ifrån Trader Joes sopor, rensar och fyller på skåpen hemma. Jag tror ju inte det är nåt större fel på den mat de tar tillvara men min aptit ökade ändå inte kan jag ju säga. Efter frukost tog vi en timmes buss ut till Venice Beach, gick på denna gatan alldelles intill stranden. Det finns mycket flummigt folk på denna plats i världen. Vi hade mycket att kolla på. Det var affärer på ena sidan och privata stånd på andra och folkmassa där emellan och jag och Lise. När det var dags för mat köpte sig Lise veganmat haha. Jag köpte frukt och youghurt. Sedan någon dag eller två tillbaka meddelande en polare Ryan att han var kvar i LA för hans plan hade skjutits upp av någon anledning. Så på kvällen träffade vi honom och drack på hans hotellrum. Lyx för att vara coughsurfer :) Dagen efter, söndag åkte jag & Lise in till Hollywood och innan vi han leta efter hollywood skylten såg vi den uppe bland bergen. Och plötsligt stog vi på hollywood boulevard. Gött. Där shoppade vi på bland annat sephora, h&m och forever 21 och satt säkert och åt mexican food i två timmar. Nacho tallrik stuk. Så galet gott, så galet hungriga. Glömmer aldrig den middagen. På kvällen gick vi på bio (Due Date) i våra "hemtrakter" vid vår coughsurfing lya. Där satt vi längst ner på balkongen i den största biosal jag suttit i. Häftigt :) Det är samma skapare som till the hangover så vi var excited! Dagen efter åkte vi till Griffith observatory där man kom närmre Hollywood skylten. Resan kostade 15 dollar om jag minns rätt och någon kvart senare var vi nöjda och åkte med samma chaufför kringelikrokar ner. Vi var väl lite besvikna på hur dåligt man kunde se den. Den var jätteliten, och det hade blivit ett projekt att ta sig nära den så vi fick nöja oss där. Vi åt sandwich till lunch ute på ett ställe, shoppade lite second hand och gick återigen på Hollywood blvd. Hemma senare försökte vi ha framförhållning och bokade hostel att sen bo på. Planen var nämligen att vi bara skulle stanna några dagar som coughsurfers och sedan byta till hostel i LA. Och det blev ett ställe en gata ovanför hollywood blvd, helt ok pris. Jättebra. Sista kvällen hos våra hosts tog dom med oss till UCLA, University of California för att guida oss på deras skola. Den var enorm och kostar eleverna en hel del för att gå där. Morgonen därpå var det dags att dra sig vidare. Jag & Lise gav ett presentkort på Trader Joes. Haha. Mycket kul tycker jag, men man vet inte hur dom tar det. Dock var dom borta när vi skulle åka så fick inte se reaktioner. Innan vi hoppade på bussen tog vi en frukost på ett coffee place med våra resväskor. Luffa luffa. Senare när vi checkat in åkte vi "movie stars home tour". Det var en buss med förarguide som tog oss runt för att få se kändisars hus. Sjukt många bor utanför Hollywood, runt Bel Air. Micheal Jacksons fd hus, Beckhams lya, Jennifer Anistons osv. Efter det åt vi onyttigt, besökte madame tusauds vaxdockor och på kvällen skulle vi träffa Charles som vi (Lise) stötte på i San Diego. Vi festade lite ihop hos hans polare i en snygg tvåa mitt inne i LA. Charles var trevlig och sjukt rolig, men de tänkte bara på en sak så den andra halvt fulla som också blev irriterad skjutsade oss hem, en inte helt okej färd. Trevligt men otrevligt. Aldrig igen. Dagen efter åkte jag o Lise till Santa Monica Pier. Gick ut på den stora bryggan, blev lite sugna på att åka hjulet och såg Route 66 skylt - änden.? Vi åt mat i ett närliggande mall. Jag beställde en förvånandsvärt god pasta för att vara från ett "snabbmatställe". Lise åt kina wok. Vi åkte hem för att slappa på vårt hostel för sedan kom Trent från SD till oss i LA för att tillbringa en sista kväll ihop med oss. Roligt! Vi blev förvånade han åkte från SD till LA bara för det över en kväll. Så vi gick ut och åt på en "ranch" restaurang. & Det var nog det bästa valet av restaurang på denna resa. Guiden från "movie stars home tour" hade tipsat oss. Det var mycket som var speciellt. De hade tjurridning för frivilliga i mitten. Vi åt hamburgare som var goda, äkta! Och som efterrätt fick man massa sockervadd. Det var en upplevelse att äta kan man säga :) Det var sista kvällen med Trent och sista i Los Angeles.
På torsdagen tog vi bussen till San Francisco! Jag sov väl under färden som vanligt, stackars Lise. Men väl där fick vi en bättre start. Vi hade energi och fick åka gratis på den första bussen inne i stan då han guida oss. SF är bra :) Kändes mysigt också, kanske för att det var mörkt. Nu skulle vi bo hos Megan, en polare som Lise träffade när hon reste i Tyskland. Efter sista tunnelbanan som tog oss till rätt område orkade vi inte gå direkt dit utan vi satte oss på ett fik och tog en kaffe. Det var ett det-är-inte-så-noga café men charmigt, kanske bara för att det är SF. Sen knackade vi på dörren till Megan. Hon var inte hemma men hade lämnat en söt lapp. Hon och hennes kompis delade ett rum i en 3 rok tillsammans med två killar mitt i San Fransico, nära 24th mission street som tunnelbanestationen heter. Lise tycker fortfarande att Trent och Nicks lägenhet slår alla rekord men jag tycker Megans rum var värre, på ett annat sätt. Deras rum var nerpinkat av katter (de hade två st instängda i ett rum), luktade starkt rök blandat med katt och katthår överallt. Den platsen skulle vi fyra dela på. Jag o Lise som nyss anlänt hade verkligen inget att göra, tjejerna var ute och vi var trötta så vi gick å la oss. Kändes lite udda sen bara att vakna upp hos dom och "hi, I'm Sofia". Yrvaken. Tillsammans med de två + en tjejpolare till som också sovit över gick vi ner något kvarter för en frukost på stan. För mig blev det dock ingen amerikansk lagad mat utan frukt o youghurt o grejer med kaffe på det. Gott! Dusch behövdes efter ankomsten till SF och senare slog vi oss fem ner i Dolores Park för ett par öl. De har udda go stil med hattar som huvudsak. Senare blev det hemkörning av thai och party på det. Dagen efter shoppade vi i deras second hand kvarter, Haight Ashbury. Jag fann ingenting, kände mig nästan obekväm i second hand affärer efter all mall-shopping. Väl hemma lagade vi god pasta med tomatsås tillsammans med Megan. Vi kände oss som kockar! På kvällen blev det bio. Lugnt! Söndagen gick åt till att tvätta, åt, shoppade mer downtown med kända butiker och dolores park igen. När måndagen kom hade jag bestämt träff med P-O, min värdpappa Björn o Mias polare som bor i SF. Han skulle vi nämligen bo hos sen sista tiden i SF. Jag åkte ut till Berkely, skolan där han är professor. Han slutade kl 2 så då tog vi oss en kaffe på närliggande café. Efter det hoppade vi på en gratis shufflebuss som för alla professorer o arbetare vid skolan tar en upp till labbet på kullen. Där fick man fin utsikt över SF. Som avslutning på dagen åkte jag med hem till PO och hans barn Ellen o Sara ut till Orinda som ligger lite utanför SF och åt middag. Tog den sista men inte sena bussen till stan igen. Det var faktiskt lite skönt att göra något på egen hand den dagen. Hade aldrig varit utan Lise innan. Dagen efter blev det shopping inne i stan igen och lunchade med en toast + latte at the bay. På eftermiddag/kväll gjorde vi höjdpunkten i SF. Jag o Lise hade pratat om att det skulle vara mysigt att ha picnic ute någonstans på en höjd. Så Jag, Lise, Megan, Nicole o Rhiannon tog oss i taxi till Bernal Hights, en stor kulle i SF. Där gick vi upp o slog oss ned mitt i med filt, ljus, baguetter, ost, jordgubbar, champagne osv och såg ut över hela SF. Fantastisk utsikt! Jättefint, kanonmysigt! Senare var det dags för ompackning för dagen efter skulle vi förflytta oss. Jag o Lise gjorde ofta så, för att kunna få plats och stänga väskan, igen. (Fast lise packade om sin väska varje dag av någon anledning) :) Jag tror hon tycker sånt är kul bara. Kvällen tillbringades på ett café med en latte och en bok, Lise o Megan detsamma. På onsdagen som var sista dagen med Megan o Nicole shoppade vi åter men på kvällen gick vi ut på restaurang Cha cha för lite avskedsmiddag. Där åt vi tapas, så åt av alla möjliga rätter, jättegott! Sen for vi iväg på tunnelbana mot Orinda för att bo hos PO. Vi började med att handla mat o avslutade med en film i soffan. I detta hem var det städat. Jag njöt. För första gången på denna resa bodde vi rent o fräscht. Det var uppskattat! Torsdagen var planerad för sightseeing men vi började med att sova ut, jag o Lise främst. Påvägen in till city körde vi via kullarna så Lise också fick se utsikten därifrån. Vidare ut till hamnen där sjölejonen är en turistattraktion. Lunchen blev på iHop där jag aldrig ätit under mitt år. De är kända för sin frukost och pannkakor vad jag fattat det som. Så där åt vi pannkakor o annat gott. Efter det hjälpte PO oss att checka av några "måsten" i SF så han åkte Lombard street ner, världens kurvigaste gata. Vidare mot bron, Golden Gate Bridge. Den röde i SF. Vi stannade på det perfekta stället för å fota den! Sedan vidare till redwood skogarna som var vår önskan. Där har de bland världens högsta träd. Och det var riktigt cool. Snacka om skogen, för de var evighetshöga o tjocka med. Det var första gången jag betalat för att gå i en skog. På eftermiddagen ville PO åka och klippa sig så yes, han bokade tid och jag o Lise strosade på Target sålänge. Kul. Fick köpt en väska Anna Nohlås önskat mig köpa. Där släpptes den klumpen från hjärtat. Annars blev det mest godis vi fick med oss. Tog en latte utanför och njöt av det hela. Väl hemma åt vi bagles, drack vin o såg en film. MYS. På fredagen lunchade vi med Megan o Nicole inne i SF i deras kvarter på en trång thai restaurang efterföljt med häng o deg i deras rum, vårt fd hem. Vi åkte hem senare denna gång, för jag skulle köra hem PO och hans polare Bigge efter deras utgång. Bigge var en svensk polare till PO som kom på besök, som han brukar en gång om året. Så det blev vi fyra som hängde :) Lördagen blev till en utflykt då vi tog oss till Santa Cruz. Vi stannade på vägen, jag tror det var route 1 vi åkte på, besökte stranden och Bigge kunde inte låta bli att bada. Typiskt svenskt? stannade även för en latte, annars var det raka vägen dit. Tyvärr kändes det lite off season men annars på sommaren är det nog kanonfint där. Det var som ett tivoli i kusttaden. Men det blåste kalas så man fick inte den rätte känslan. Satte oss för lunch/middag på en italiensk restaurang, äntligen. Mycket ost o Pasta :) På kvällen hade jag och Lise tänkt gå ut o äta i SF, bara Fia o Lise för det var vår sista kväll i SF och sista kväll för denna resa. Men när vi kom hem var vi trötta, det var rätt sent, vi behövde packa osv så vi stannade "hemma" o myste med vin o film igen med PO o Bigge i sällskap. Tidigt söndag morgon skulle vi flyga SF-New York. PO var riktigt shysst och skjutsade oss till flygplatsen runt 4 på morgonen. Han hade bjudit oss på det mesta denna vistelse hos honom. "Tack för att ni kom", vi tyckte snarare tack för att vi fick komma. På flygplatsen blev det avsked till både PO och Lise för hon skulle åka ett annat flyg till New York. Irriterande, för vi bokade inte samtidigt. När jag anlände i New York letade jag upp Mega Bus, lade till lite pengar och fick åka med en tidigare buss. Köpte biljetten för 1 dollar, lade till 5 så betalade ändå bara 6 dollar för denna resa. Billigt bussbolag me like! Ankom till Boston south station 12.30 am. Där plockade Natty upp mig mitt i natten vilket var bestämt sedan länge. Det var sjukt kul att se henne igen, hade saknat henne. Men just när jag skulle slänga in väskan hade jag tänkt mig kom jag på att väskan inte var med så jag fick panik. Sprang upp till Megabus igen. Alla var borta. Det händer inte tänkte jag. Men jag kom fram till bussen och fann den tillsist stående på andra sidan, lämnad. PUH. Jag tog väskan och gick. Blev tilltalad av chafför att säga till att den var funnen i receptionen för den var nämligen anmäld hos polisen. Herregud. Där fick vi oss några extra skratt jag o Natty i bilen hem. Lyssnade på våra låtar, det kändes kalas. Sov hos Natty för att hinna spenadera mer tid med henne och inte "störa" hos min värdfamilj med den nya au pairen. Natty var nämligen ledig måndag, dagen efter så då åkte vi in till Boston en sista gång (för mig). De hade börjat julpynta. Vi shoppade o åt på vapiano, vår favorit restaurang än en gång. På kvällen var jag med min numera ex värdfamilj den sista tiden innan jag åkte hem. Jag packade, packade, packade. Men gav även ett fotoalbum som jag hade gjort iordning till Ida & Emilia med de utvalda bästa bilderna under året enligt min tycke. Emilia var mest intresserad av de flickorna, men efter en stund var hon nöjd och tänkte gå upp på sitt rum. Jag tror hon blev ledsen. Men så ville jag självklart ha en kram för avsked, och det var känsloladdat. Goa goa Emilia. Klarar inte av att lämna familjen egentligen, men vi sa alltid: Vi ses snart igen! & det kommer vi göra. En dag ses vi igen och pratar minnen :) I mitten av all packning kom även Natty över en sista gång. Vi la upp våra laptops på min säng för att dela alla bilder. Kändes kanon. Riktigt tråkigt var det att säga hejdå till henne. Vi blev som man säger bästisar på kort kort tid. Men hon och jag kommer ses i Europa. Tur att vi bor hyffsat nära, hon i Scotland och jag i Sverige. Det kunde vart värre. Annars gick resten av tiden åt till att köpa en extra resväska och bara försöka få ner allt. vad sjukt mycket det blev när jag la upp allt på golvet i Emilias rum. Man kan plocka på sig mycket på ett år! Att säga hejdå till Björn blev hyfsat glatt, men sorgligt inombords, egentligen. När vi åkte ifrån Lexington via Arlington till Boston kändes det kostigt att lämna. Detta som var mitt hem. När får jag se det nästa gång? Mia, Emilia o Ida följde med mig till flygplatsen. Emilia satt på min rygg en sista gång. Jag bar henne gärna :) Sedan blev det tårar. Det är inte lätt att bara vända ryggen och gå. Man vill gärna se dom så länge som man kan. Men plikten kallar ju tillslut & vi sa: Vi ses snart igen! :)
I SD skulle vi coughsurfa! Något jag aldrig hade gjort förut och hade kanske inte den bästa uppfattningen sedan avskedsfesten för Christina i Boston. Men en flummig och spännande bild av det hade jag, vilket räckte för oss. På flygplatsen i San Diego var det bestämt att vi skulle bli upplockade av vår "coughsurfers" kompis. Mer visste vi inte. Vi tyckte bara att alla coughsurfer är väldigt speciella. När vi står vid vårt band i väntan på väskorna ser vi oss ständigt runt efter killen som skulle hämta oss. Banden och ankomsthall var i samma sal. Då kommer en kille in. Klädd till jultomte. Det var 20-25 grader ute. Jag nästan dog. DET ÄR HAN! sa jag till Lise. Och hon blev orolig. Nej, nej, inte han! Tomten skulle hämta upp nån, går till tv rutan för ankomster, vänder och går mot oss. DET ÄR HAN! Jag kunde inte hålla mig för skratt. Det var pinsamt och roligt. Alla ankommande står runt bandet och följer allt det lilla som sker runt om. Jag såg det framför mig. Nej. Alla ser och han går mot oss men viker av och går fram till en annan, en ung kille som han skulle hämta. Tack! Haha. Det kanske inte låter kul men med våra fördomar var det klockrent. Sedan, på utsidan kom Trent med sin bil. Vi tyckte han såg riktigt bra ut, för att vara coughsurfers inneboende. Haha. De bodde lite utanför city city, i en trea. Sketen som fan. Jag hade aldrig sett något värre och där skulle vi bo. Jag och Lise sa till varandra att vi inte tänker använda filtarna de gav oss. Man visste inte när de sist tvättades och hur många coughsurfers som använt dom innan. Direkt efter åkte vi för att handla lite mat och alkohol att ha i lägenheten. Det blev en stor vodka m.m. Trent köpte ut. På kvällen åkte vi med Trent och Nick (vår host) till ett preparty för Halloween. Trent hämtade kläder som förslag till kvällen. Haha. Lite våtdräckter, fotbollströjor och allmänt udda fula kläder. Jag hade ingen aning. Kunde ju kanske vara skönt att vara bekväm i sina egna kläder först när man ska festa med nya andra innan man klär ut sig. Men det blev att vi alla kom dit klädda fotbollsspelare. Det var rätt kul, fast vi kände oss ändå lite outstanding. Det blev bil både dit och hem, det är så det ofta går till i staterna. Det är mer okej än i svea rike. När vi kom hem var vi fulla så filtarna var inte längre något hinder, haha. Tanken kom dagen efter när vi såg oss själv nerbäddade. Fyfan. Där bröt vi isen kan man säga. Vi stannade där 6 nätter, lör-fre. Det trodde vi aldrig från början, men vi gillade San Diego och hade goa dagar så vi orkade inte flytta på oss. Söndagen efter halloween åkte vi till Horton Plaza - ett halvvånings mall inne i SD. Det var häftigt byggt och massa bra affärer, fint väder :) Vi åt lunch TGIF då Trent kom förbi och höll sällskap. Det verkade som om han gillade att hänga med oss. Han visade oss San Diego Bay där vi tog stora onyttiga kakor och kaffe till fika. Mysigt. Sen åt grabbarna budgetmat; burgare på ett snabbställe. På kvällen tjötade vi och drack oss fulla i lägenheten. Måndagen var första dagen vi behövde tvätta, och näst sista. Vi åkte med Nick & Trent till havet för att surfa! Han lånade ut våtdräckter och brädor och agerade lärare vilket behövdes. Det var skitkul men svårare än man tror. Det var svårast att lyfta sig till stående. Jag var svag i armar kände jag. Samma dag besökte vi även den kände Balboa Park. Mycket fint! Det fanns bla ett område med bara kaktusar, coolt. På kvällen hade Nick fixat så att vi kom in på krogen som låg runt hörnet. Kanske inte så jättesvårt med tanke på att det tydligen var en gay kväll. Men jag var van efter Rise club i Boston, haha. Vi hade skoj. Nick och jag dansade på strippstången och jag blev upputtad ända upp. Där klämde jag mig fast, kände mig som en kossa. Jag skämdes och skyndade in på toan, Nick faller ner ifrån stången. Vi var kalasfulla. Dagen efter började segt. Vi tog en fika, frappe på starbucks och tajmade in Nick då han slutade jobbet. Sen letade jag och Lise efter mat, åt till sist på en restaurang i "Little Italy" där det var helt dött. Trent kom och hämtade oss, vi åkte och sunset surfade. Underbart! Lite läskigt i mörkret bara när man inte helt kan. Vi ölade i bilen och åkte till Target för att shoppa. Alla köpte vi nåt. Target passar alla. Jag köpte ett till minneskort minns jag :) Behövligt. Det var sista kvällen vi umgicks med Trent och Nick för dagen efter, onsdag skulle dom på hike i SF. Weird? Roligt att sådant udda par ska på hike ihop, tyckte jag :) Men Nick var snäll och lät oss bo kvar till fredagen då vi tänkte åka till LA. Nu var det Fia o Lise igen. Vi sov ut till halv ett, gick och gjorde fransk manikyr några kvarter bort, tog en fika på det efterlängtade stället som hade frozen youghurt med frukter, frön och grejjer. Det var rätt nytt med den typ av glass. Jag o Lise åkte buss till downtown där vi tog en sallad. Cobbsallad, som blev min nya favorit! Vi tog en stadsvandring, drack öl "hemma", åt godis och tjötade :) Näst sista dagen åkte vi till Sunset Cliff. Tipsen kom via sms från Nick. Det var en varm dag så vi hade till och med bikini med oss och solade på stranden där denna novemberdag. Men det var ju inte säsong märkte man. Och alla jävla flugor fick oss att snart ge upp. Jag har aldrig varit med om mer irriterande flugor runt om en. De gjorde mig förbannad. Gick istället ut på den långa bryggan och åt på ett litet kinamatställe innan vi åkte hem. Jag som tyckte Lise ibland var kräsen osv orkade inte bry mig om att hon klagade på hennes mat som såg blek ut. Men min var kryddig och god så jag åt upp allt tror jag! Sen mådde inte Lise så bra. Gjorde vad hon kände för. Hon vilade och sen var hon sugen på pannkakor så vi gick ut på jakt efter det på kvällen och fann tillslut ett ställe. Jag tog en toast och Lise tryckte i sig sina pannkakor. Söt. Stackarn. Dagen efter sa jag till Lise " jag känner mig inte så bra jag heller. Men då var Lise redan bättre. Grejjen var bara att vi då skulle ta bussen till LA. Och det lyckades vi göra. Fast med toan en meter ifrån. Jag vet inte om jag någonsin mått sämre. Jag vaknade upp och han inte stänga dörren om mig till toan förrens allt kom upp! Kinamaten hade gjort oss båda matförgiftade. Lise hade rätt. Kycklingen var inte helt okej.
Jag & Lise fick nog en dålig första bild av LA. Våra kommande coughsurfers hade varnat oss för området vid stationen fär vi skulle anlända. Ghetto. Jag var helt utmattad av matförgiftning då vi skulle ta oss från stationen till vårt kommande soffliggarhem. Med ghettot i ryggen och ALLAS uppmärksamhet var det inte jättekul. Vi följde en beskrivning, nu skulle vi ta två tre olika bussar och sen gå. Lise var så underbar. Hon läste beskrivningen och vi bytte väska för min var tung och dålig. Jag gjorde inte mycket. Väl på bussen satt jag med fötterna på min väska och sov mestadels. Lise pratade med folk på bussen och alla undrade vad det var med mig. Jag hörde en del men orkade inte svara. Det var tack vare Lise vi kom fram tillslut. Hon först och jag lunkandes efter. I lägenheten bodde fyra studenter. Två tjejer och två killar. Det var en cool och mysig "stuga". Jag var väl inte den trevligaste coughsurfern man kan få hem till sig och det kändes jättejobbigt. Men som tur var kunde Lise vara social. Jag tog plats i soffan och sov. Försökte äta en nybakad muffins de hade gjort. Det tog tid. Det var min första mat på mer än ett dygn. På kvällen skulle några festa och Lise joinade dom lite smått. Dagen efter började visiten i LA kan man säga. Först åt vi frukost med vår host. Han stekte ihop lite mat till oss, med typ potatis, paprika osv. Det såg inte njutbart ut men jag kände att det var dags att få i sig nåt i magen. I samma stund berättar killen att de är dumpster divers. De hämtar alltså mat ifrån Trader Joes sopor, rensar och fyller på skåpen hemma. Jag tror ju inte det är nåt större fel på den mat de tar tillvara men min aptit ökade ändå inte kan jag ju säga. Efter frukost tog vi en timmes buss ut till Venice Beach, gick på denna gatan alldelles intill stranden. Det finns mycket flummigt folk på denna plats i världen. Vi hade mycket att kolla på. Det var affärer på ena sidan och privata stånd på andra och folkmassa där emellan och jag och Lise. När det var dags för mat köpte sig Lise veganmat haha. Jag köpte frukt och youghurt. Sedan någon dag eller två tillbaka meddelande en polare Ryan att han var kvar i LA för hans plan hade skjutits upp av någon anledning. Så på kvällen träffade vi honom och drack på hans hotellrum. Lyx för att vara coughsurfer :) Dagen efter, söndag åkte jag & Lise in till Hollywood och innan vi han leta efter hollywood skylten såg vi den uppe bland bergen. Och plötsligt stog vi på hollywood boulevard. Gött. Där shoppade vi på bland annat sephora, h&m och forever 21 och satt säkert och åt mexican food i två timmar. Nacho tallrik stuk. Så galet gott, så galet hungriga. Glömmer aldrig den middagen. På kvällen gick vi på bio (Due Date) i våra "hemtrakter" vid vår coughsurfing lya. Där satt vi längst ner på balkongen i den största biosal jag suttit i. Häftigt :) Det är samma skapare som till the hangover så vi var excited! Dagen efter åkte vi till Griffith observatory där man kom närmre Hollywood skylten. Resan kostade 15 dollar om jag minns rätt och någon kvart senare var vi nöjda och åkte med samma chaufför kringelikrokar ner. Vi var väl lite besvikna på hur dåligt man kunde se den. Den var jätteliten, och det hade blivit ett projekt att ta sig nära den så vi fick nöja oss där. Vi åt sandwich till lunch ute på ett ställe, shoppade lite second hand och gick återigen på Hollywood blvd. Hemma senare försökte vi ha framförhållning och bokade hostel att sen bo på. Planen var nämligen att vi bara skulle stanna några dagar som coughsurfers och sedan byta till hostel i LA. Och det blev ett ställe en gata ovanför hollywood blvd, helt ok pris. Jättebra. Sista kvällen hos våra hosts tog dom med oss till UCLA, University of California för att guida oss på deras skola. Den var enorm och kostar eleverna en hel del för att gå där. Morgonen därpå var det dags att dra sig vidare. Jag & Lise gav ett presentkort på Trader Joes. Haha. Mycket kul tycker jag, men man vet inte hur dom tar det. Dock var dom borta när vi skulle åka så fick inte se reaktioner. Innan vi hoppade på bussen tog vi en frukost på ett coffee place med våra resväskor. Luffa luffa. Senare när vi checkat in åkte vi "movie stars home tour". Det var en buss med förarguide som tog oss runt för att få se kändisars hus. Sjukt många bor utanför Hollywood, runt Bel Air. Micheal Jacksons fd hus, Beckhams lya, Jennifer Anistons osv. Efter det åt vi onyttigt, besökte madame tusauds vaxdockor och på kvällen skulle vi träffa Charles som vi (Lise) stötte på i San Diego. Vi festade lite ihop hos hans polare i en snygg tvåa mitt inne i LA. Charles var trevlig och sjukt rolig, men de tänkte bara på en sak så den andra halvt fulla som också blev irriterad skjutsade oss hem, en inte helt okej färd. Trevligt men otrevligt. Aldrig igen. Dagen efter åkte jag o Lise till Santa Monica Pier. Gick ut på den stora bryggan, blev lite sugna på att åka hjulet och såg Route 66 skylt - änden.? Vi åt mat i ett närliggande mall. Jag beställde en förvånandsvärt god pasta för att vara från ett "snabbmatställe". Lise åt kina wok. Vi åkte hem för att slappa på vårt hostel för sedan kom Trent från SD till oss i LA för att tillbringa en sista kväll ihop med oss. Roligt! Vi blev förvånade han åkte från SD till LA bara för det över en kväll. Så vi gick ut och åt på en "ranch" restaurang. & Det var nog det bästa valet av restaurang på denna resa. Guiden från "movie stars home tour" hade tipsat oss. Det var mycket som var speciellt. De hade tjurridning för frivilliga i mitten. Vi åt hamburgare som var goda, äkta! Och som efterrätt fick man massa sockervadd. Det var en upplevelse att äta kan man säga :) Det var sista kvällen med Trent och sista i Los Angeles.
På torsdagen tog vi bussen till San Francisco! Jag sov väl under färden som vanligt, stackars Lise. Men väl där fick vi en bättre start. Vi hade energi och fick åka gratis på den första bussen inne i stan då han guida oss. SF är bra :) Kändes mysigt också, kanske för att det var mörkt. Nu skulle vi bo hos Megan, en polare som Lise träffade när hon reste i Tyskland. Efter sista tunnelbanan som tog oss till rätt område orkade vi inte gå direkt dit utan vi satte oss på ett fik och tog en kaffe. Det var ett det-är-inte-så-noga café men charmigt, kanske bara för att det är SF. Sen knackade vi på dörren till Megan. Hon var inte hemma men hade lämnat en söt lapp. Hon och hennes kompis delade ett rum i en 3 rok tillsammans med två killar mitt i San Fransico, nära 24th mission street som tunnelbanestationen heter. Lise tycker fortfarande att Trent och Nicks lägenhet slår alla rekord men jag tycker Megans rum var värre, på ett annat sätt. Deras rum var nerpinkat av katter (de hade två st instängda i ett rum), luktade starkt rök blandat med katt och katthår överallt. Den platsen skulle vi fyra dela på. Jag o Lise som nyss anlänt hade verkligen inget att göra, tjejerna var ute och vi var trötta så vi gick å la oss. Kändes lite udda sen bara att vakna upp hos dom och "hi, I'm Sofia". Yrvaken. Tillsammans med de två + en tjejpolare till som också sovit över gick vi ner något kvarter för en frukost på stan. För mig blev det dock ingen amerikansk lagad mat utan frukt o youghurt o grejer med kaffe på det. Gott! Dusch behövdes efter ankomsten till SF och senare slog vi oss fem ner i Dolores Park för ett par öl. De har udda go stil med hattar som huvudsak. Senare blev det hemkörning av thai och party på det. Dagen efter shoppade vi i deras second hand kvarter, Haight Ashbury. Jag fann ingenting, kände mig nästan obekväm i second hand affärer efter all mall-shopping. Väl hemma lagade vi god pasta med tomatsås tillsammans med Megan. Vi kände oss som kockar! På kvällen blev det bio. Lugnt! Söndagen gick åt till att tvätta, åt, shoppade mer downtown med kända butiker och dolores park igen. När måndagen kom hade jag bestämt träff med P-O, min värdpappa Björn o Mias polare som bor i SF. Han skulle vi nämligen bo hos sen sista tiden i SF. Jag åkte ut till Berkely, skolan där han är professor. Han slutade kl 2 så då tog vi oss en kaffe på närliggande café. Efter det hoppade vi på en gratis shufflebuss som för alla professorer o arbetare vid skolan tar en upp till labbet på kullen. Där fick man fin utsikt över SF. Som avslutning på dagen åkte jag med hem till PO och hans barn Ellen o Sara ut till Orinda som ligger lite utanför SF och åt middag. Tog den sista men inte sena bussen till stan igen. Det var faktiskt lite skönt att göra något på egen hand den dagen. Hade aldrig varit utan Lise innan. Dagen efter blev det shopping inne i stan igen och lunchade med en toast + latte at the bay. På eftermiddag/kväll gjorde vi höjdpunkten i SF. Jag o Lise hade pratat om att det skulle vara mysigt att ha picnic ute någonstans på en höjd. Så Jag, Lise, Megan, Nicole o Rhiannon tog oss i taxi till Bernal Hights, en stor kulle i SF. Där gick vi upp o slog oss ned mitt i med filt, ljus, baguetter, ost, jordgubbar, champagne osv och såg ut över hela SF. Fantastisk utsikt! Jättefint, kanonmysigt! Senare var det dags för ompackning för dagen efter skulle vi förflytta oss. Jag o Lise gjorde ofta så, för att kunna få plats och stänga väskan, igen. (Fast lise packade om sin väska varje dag av någon anledning) :) Jag tror hon tycker sånt är kul bara. Kvällen tillbringades på ett café med en latte och en bok, Lise o Megan detsamma. På onsdagen som var sista dagen med Megan o Nicole shoppade vi åter men på kvällen gick vi ut på restaurang Cha cha för lite avskedsmiddag. Där åt vi tapas, så åt av alla möjliga rätter, jättegott! Sen for vi iväg på tunnelbana mot Orinda för att bo hos PO. Vi började med att handla mat o avslutade med en film i soffan. I detta hem var det städat. Jag njöt. För första gången på denna resa bodde vi rent o fräscht. Det var uppskattat! Torsdagen var planerad för sightseeing men vi började med att sova ut, jag o Lise främst. Påvägen in till city körde vi via kullarna så Lise också fick se utsikten därifrån. Vidare ut till hamnen där sjölejonen är en turistattraktion. Lunchen blev på iHop där jag aldrig ätit under mitt år. De är kända för sin frukost och pannkakor vad jag fattat det som. Så där åt vi pannkakor o annat gott. Efter det hjälpte PO oss att checka av några "måsten" i SF så han åkte Lombard street ner, världens kurvigaste gata. Vidare mot bron, Golden Gate Bridge. Den röde i SF. Vi stannade på det perfekta stället för å fota den! Sedan vidare till redwood skogarna som var vår önskan. Där har de bland världens högsta träd. Och det var riktigt cool. Snacka om skogen, för de var evighetshöga o tjocka med. Det var första gången jag betalat för att gå i en skog. På eftermiddagen ville PO åka och klippa sig så yes, han bokade tid och jag o Lise strosade på Target sålänge. Kul. Fick köpt en väska Anna Nohlås önskat mig köpa. Där släpptes den klumpen från hjärtat. Annars blev det mest godis vi fick med oss. Tog en latte utanför och njöt av det hela. Väl hemma åt vi bagles, drack vin o såg en film. MYS. På fredagen lunchade vi med Megan o Nicole inne i SF i deras kvarter på en trång thai restaurang efterföljt med häng o deg i deras rum, vårt fd hem. Vi åkte hem senare denna gång, för jag skulle köra hem PO och hans polare Bigge efter deras utgång. Bigge var en svensk polare till PO som kom på besök, som han brukar en gång om året. Så det blev vi fyra som hängde :) Lördagen blev till en utflykt då vi tog oss till Santa Cruz. Vi stannade på vägen, jag tror det var route 1 vi åkte på, besökte stranden och Bigge kunde inte låta bli att bada. Typiskt svenskt? stannade även för en latte, annars var det raka vägen dit. Tyvärr kändes det lite off season men annars på sommaren är det nog kanonfint där. Det var som ett tivoli i kusttaden. Men det blåste kalas så man fick inte den rätte känslan. Satte oss för lunch/middag på en italiensk restaurang, äntligen. Mycket ost o Pasta :) På kvällen hade jag och Lise tänkt gå ut o äta i SF, bara Fia o Lise för det var vår sista kväll i SF och sista kväll för denna resa. Men när vi kom hem var vi trötta, det var rätt sent, vi behövde packa osv så vi stannade "hemma" o myste med vin o film igen med PO o Bigge i sällskap. Tidigt söndag morgon skulle vi flyga SF-New York. PO var riktigt shysst och skjutsade oss till flygplatsen runt 4 på morgonen. Han hade bjudit oss på det mesta denna vistelse hos honom. "Tack för att ni kom", vi tyckte snarare tack för att vi fick komma. På flygplatsen blev det avsked till både PO och Lise för hon skulle åka ett annat flyg till New York. Irriterande, för vi bokade inte samtidigt. När jag anlände i New York letade jag upp Mega Bus, lade till lite pengar och fick åka med en tidigare buss. Köpte biljetten för 1 dollar, lade till 5 så betalade ändå bara 6 dollar för denna resa. Billigt bussbolag me like! Ankom till Boston south station 12.30 am. Där plockade Natty upp mig mitt i natten vilket var bestämt sedan länge. Det var sjukt kul att se henne igen, hade saknat henne. Men just när jag skulle slänga in väskan hade jag tänkt mig kom jag på att väskan inte var med så jag fick panik. Sprang upp till Megabus igen. Alla var borta. Det händer inte tänkte jag. Men jag kom fram till bussen och fann den tillsist stående på andra sidan, lämnad. PUH. Jag tog väskan och gick. Blev tilltalad av chafför att säga till att den var funnen i receptionen för den var nämligen anmäld hos polisen. Herregud. Där fick vi oss några extra skratt jag o Natty i bilen hem. Lyssnade på våra låtar, det kändes kalas. Sov hos Natty för att hinna spenadera mer tid med henne och inte "störa" hos min värdfamilj med den nya au pairen. Natty var nämligen ledig måndag, dagen efter så då åkte vi in till Boston en sista gång (för mig). De hade börjat julpynta. Vi shoppade o åt på vapiano, vår favorit restaurang än en gång. På kvällen var jag med min numera ex värdfamilj den sista tiden innan jag åkte hem. Jag packade, packade, packade. Men gav även ett fotoalbum som jag hade gjort iordning till Ida & Emilia med de utvalda bästa bilderna under året enligt min tycke. Emilia var mest intresserad av de flickorna, men efter en stund var hon nöjd och tänkte gå upp på sitt rum. Jag tror hon blev ledsen. Men så ville jag självklart ha en kram för avsked, och det var känsloladdat. Goa goa Emilia. Klarar inte av att lämna familjen egentligen, men vi sa alltid: Vi ses snart igen! & det kommer vi göra. En dag ses vi igen och pratar minnen :) I mitten av all packning kom även Natty över en sista gång. Vi la upp våra laptops på min säng för att dela alla bilder. Kändes kanon. Riktigt tråkigt var det att säga hejdå till henne. Vi blev som man säger bästisar på kort kort tid. Men hon och jag kommer ses i Europa. Tur att vi bor hyffsat nära, hon i Scotland och jag i Sverige. Det kunde vart värre. Annars gick resten av tiden åt till att köpa en extra resväska och bara försöka få ner allt. vad sjukt mycket det blev när jag la upp allt på golvet i Emilias rum. Man kan plocka på sig mycket på ett år! Att säga hejdå till Björn blev hyfsat glatt, men sorgligt inombords, egentligen. När vi åkte ifrån Lexington via Arlington till Boston kändes det kostigt att lämna. Detta som var mitt hem. När får jag se det nästa gång? Mia, Emilia o Ida följde med mig till flygplatsen. Emilia satt på min rygg en sista gång. Jag bar henne gärna :) Sedan blev det tårar. Det är inte lätt att bara vända ryggen och gå. Man vill gärna se dom så länge som man kan. Men plikten kallar ju tillslut & vi sa: Vi ses snart igen! :)
