Sofia Brorsson

Efter välkomstmötet har jag hållt till på vårt service center två kvällar i rad. Där märker man att man har mycket att lära. Annars hade jag transfer igår tidigt. Och idag var en till stor dag. Eller igårkväll var det inte jättekul. Skulle ha utflykten idag med Nip, så tänkte inte gå ut som de andra skulle för att ta avsked av Pernille, en av guiderna här. Därför fick jag frågan om jag kunde ta service telefonen (nödtelefonen som ansvarar för alla samtal från våra gäster i sydvästra Thailand) igår natt istället för inatt så att hon kan gå med ut, dricka. Nja. Jag behövde ju plugga på utflykten och behövde sömn så var mycket tveksam. Men vill självklart ställa upp så skulle tänka på saken. Sedan kvällen innan (igår) fick jag reda på att jag blir ensam på utflykten min första gång eftersom Nip inte har sitt work permit ännu & tre par danskar som ska med också. Panik! Det blev för mycket någonstans. Kände mig inte säker på utflykten och är långt ifrån förberedd på akuta samtal, har ej koll på listor man behöver osv osv. Så sa nej till att byta natt för nödtelefonen men jag tyckte hon som ville byta blev besviken så jag blev less :( Ville gå med ut, ville ställa upp, vill kunna ge 100 hjälp till de som ev ringer och vill göra en bra utflykt ifrån mig. Kände pressen. Så det var ingen rolig kväll. Efteråt kan man lätt tycka att man överdrev. För utflykten gick bra över lag! Dom var nöjda, jag var nöjd :) kan nämna en massa mer om detta, men här är iaf ett exempel på att allt inte är toppen 24/7! Nu är det bara music quiz imorgon jag oroar mig över, sedan har jag lite ledigt!  Förutom att jag har nödtelefonen inatt som gör mig ofokuserad och orolig. Sitter här och har gjort om min säng till ett kontor, har fått 4 samtal hittills. Hur många fler samtal kommer jag få? Hur många behöver uppsöka sjukhus tex? Det är nästan mera jag dom behöver hjälp här... :) Jag lär sova påklädd på mitt kontor.